Tornedalen 2009
DAG 1 090327
Några trötta gossar strålade samman hos Roffi 6.30 för att tillsammans ta sig till Arlanda för vidare färd norröver.
Väder observationerna talade om om bra väder över helgen vilket föranledde nostalgiska tillbakablickar på vårt förra besök hos Henry Kuivakangas Lindberg. Anders mindes med fasa i blicken den skooterfärd han fick vara med om bakom Q, som åtminstone enligt Anders blev helt förbytt bakom styret på snöskootern. Nu har vi lyckats lägga bilkörningen i Bergamotrakten bakom oss utan större mentala problem + att vi inte skall åka skooter denna gång, (vi hade skyllt på priset), så efter ett tag gick pulsen ned på Anders igen. Nu vet vi inte om denna incident på verkade honom på något annat sätt, men helt klart var därefter var hans matvanor av det mer groteska slaget, varannan timme och dj...igt mycket var Anders mantra hela helgen.
Nåväl efter en ytterst behaglig flygresa till Luleå checkade vi ut tillsammans med en Kia Carneval som på det hela taget var en trevlig bil, tyvärr drog den mycket soppa. För att hålla den kulturella nivån hos gossarna ovanför lågvattenmärket tog vi en sväng förbi Kyrkbyn i Gammelstad + sevärdheten Bodensia som för en som gjort sina skjutövningar i det området väckte upp många slumrande minnen.
Efter denna avstickare så var det dags för vidare färd till Morjärv där Q och Bettan hade tillbringat några minnesvärda sommardagar när Kent Eldebrink firade jubileum. Antingen var det några riktiga festdagar eller så börjar han känna av demensen för det tog ett tag innan vi kom rätt. Nu hade vi betat av det som fanns att se i den delen av Norrland, nu var nästa destination Kuivakangas. Efter en avstickare till Svartbyn för lunch så nådde vi destinationsorten vid 14.30 tiden. Där blev glädjen stor när vi återsåg Dear Henry, inte dag äldre än han såg ut. Lite logistik fixades innan vi drog vidare till Camp Rantajärvi, vi tog vägen över Finland, Bron över vid Övertorneå och tillbaks över isen vid Svanstein. På vägen till Rantajärvi, ligger ju som alla vet Pullinki Ski eller numera Svanstein Ski en anläggning som vi förärade med ett besök förra gången vi hälsade på. Vid framkomsten var det bara att direkt gå ned till rökbastun där Ola Öhman stod och rökte på. I år blev själva bastubesöket perfekt, dessutom hade eldvakten anslutit för att hålla fyr på elden i den stuga som vi bytte om i. Det var Ove Björnfot en gammal arbetskamrat till Igge som flyttat hem igen. Ove hade laddat med dryck så vi var väl preparerade när vi steg in i huvudbyggnaden för middag.
Ett stort tack till Rigmor som hade fixat en alldeles charrnant måltid till oss. Avslutningsvis så följde vi med Ove hem för en nattfösare....
DAG 2 090328
Nu var det dags, visserligen en efterkonstruktion men ändå, dags för det första inofficiella mästerskapet i pimpelfiske. Alla var uppe tidigt, även Tjusberg troligen enbart på grund av sin enorma hunger. Vädret lockade till ute vistelse så efter frukosten klädde vi 08:or upp oss och gick en vända på sjön. Vi hade redan beslut att Henry skulle försöka att kopiera sin bedrift nämligen att pricka in hästarna på travet så Henry satt kvar hemma och filade på raderna. När vi går ute på sjön ser vi en äldre man komma emot, han går stavgång med ett par vägpinnar förstärkta med bultar nedtill. När vi närmar oss säger vi hej, han stannar och frågar varifrån vi kommer, Stockholm svarar vi, jaha då har ni gått långt är det lakoniska svaret! Ridå!
Vi ska åka upp till ett ställe som heter Rovakka för att fiska, 5-6 mil norröver från Henry räknat, vid framkomsten till sjön Rovakkajärvi blir vi av fiskekortsförsäljaren (Lasse Antti, men det var han inte) bjudna på kaffe, smörgås och torkat renkött. satt som handsken. Sen var det dags, med ett fiskekort där bläcket knappt torkat satt vi av ut på sjön med Henry som guide.
Väl framme var det bara att sätta sig ned, när hålet var borrat, och agna upp med räkor! som tydligen kan användas till mycket. Det var underbar dag kanske lite mycket blåst men som sagt det är inte vädret som är fel det är kläderna om man har problem.
Satsningen var stenhård,men när sammanräkningen var klar låg alla lika, dock cirkulerade ett rykte om att någon hade varit tvungen att agna på en räka till pga av den första hade blivit uppäten (av fisk). Då detta inte gick att kontrollera så räknas inte det in i tävlingen. Resultatet blev att alla kom på pallen, en unik händelse som troligen aldrig kommer att hända igen.
Innan kvällens kvalmatch hade vi bastu med tunnbad framför oss. Det var otroligt skönt att sitta i tunnan och göra som dom gör på TV dvs öppna en Norrlands guld och vara för sig själv en stund.
När kom tillbaka till Henry:s så startade Q och Tjusberg av någon anledning som ingen begrep matlagningen, det var med en viss bävan som vi såg på deras framfart i köket. Att intaget av kolhydrater inför matchen var viktig visste alla men skulle våra chefs gå iland med projekt "varmt och mycket"? Att se en rödmosig Q med något vilt i blicken med våldsam kraft slänga spagetti i väggen ingår väl inte den kulinariska värld man brukar befinna sig i. Men oron var helt obefogad den middag som ställdes fram var ett klassiskt exempel på pasta med köttfärssås. Vi bugade och tog för oss. Några vinglas senare var det dags för VM-kval Sverige Portugal där flertalet faktiskt tippade oavgjort vilket det också blev.
För att lugna ned oss efter matchen valde vi att försöka spela ett gammalt klassiskt kortspel Gurka, vilket ALLA, jag menar alla som spelat i SFF under de första 10 åren har djup kunskap i. Nu var Tjusberg återigen hungrig vilket gjorde att han faktiskt inte kom ihåg så mycket. Roffi hade vaknat upp igen, han somnade in under matchen men hade full koll på matchen ändå åtminstone enligt egen utsago.
DAG 3 090329
Kändes inte som man var riktigt färdig med Tornedalen ännu, men det var bara att sätta igång med packning och städning, vi enades om att svänga in till Kukkolaforsen på nedvägen det var gott om tid så det var inga problem att ta vägen till Luleå via Haparanda. När vi tog farvål började snöflingorna dala ned, Henry varnade för ett rätt kraftigt snöoväder som var på väg.
Efter en timmes vinterkörning kom vi till Kukkola, vi svängde ned till forsen, hade en baktanke att luncha vid hotellet där, men vad ser man, allt är stängt! Långa i synen stod vid där och fick lite frisk luft inte ens forsen behagade visa sig. Det vara bara att fortsätta ned till Haparanda och klämma en hamburgare på Max. Snöovädret hade nu dragit in över över kustlandet och det var en märklig upplevelse att köra ned Kallax. Kom säkert 40-50 cm snö på den dagen. Allting fungerade dock bra vi kom egentligen alldeles för tidigt men vi tog en rövare och släppte loss Q i ett omöjligt uppdrag; att försöka boka om våra icke ombokningsbara låprisbiljetter. Helt otroligt att se Q i action, han var så nära att lyckas med Mission Impossible, men tyvärr det, slutade med att vi fick snällt vänta in vår flight. Allt rullade sedan på, hemma lite sent men inga problem någonstans.
Några trötta gossar strålade samman hos Roffi 6.30 för att tillsammans ta sig till Arlanda för vidare färd norröver.
Väder observationerna talade om om bra väder över helgen vilket föranledde nostalgiska tillbakablickar på vårt förra besök hos Henry Kuivakangas Lindberg. Anders mindes med fasa i blicken den skooterfärd han fick vara med om bakom Q, som åtminstone enligt Anders blev helt förbytt bakom styret på snöskootern. Nu har vi lyckats lägga bilkörningen i Bergamotrakten bakom oss utan större mentala problem + att vi inte skall åka skooter denna gång, (vi hade skyllt på priset), så efter ett tag gick pulsen ned på Anders igen. Nu vet vi inte om denna incident på verkade honom på något annat sätt, men helt klart var därefter var hans matvanor av det mer groteska slaget, varannan timme och dj...igt mycket var Anders mantra hela helgen.
Nåväl efter en ytterst behaglig flygresa till Luleå checkade vi ut tillsammans med en Kia Carneval som på det hela taget var en trevlig bil, tyvärr drog den mycket soppa. För att hålla den kulturella nivån hos gossarna ovanför lågvattenmärket tog vi en sväng förbi Kyrkbyn i Gammelstad + sevärdheten Bodensia som för en som gjort sina skjutövningar i det området väckte upp många slumrande minnen.
Efter denna avstickare så var det dags för vidare färd till Morjärv där Q och Bettan hade tillbringat några minnesvärda sommardagar när Kent Eldebrink firade jubileum. Antingen var det några riktiga festdagar eller så börjar han känna av demensen för det tog ett tag innan vi kom rätt. Nu hade vi betat av det som fanns att se i den delen av Norrland, nu var nästa destination Kuivakangas. Efter en avstickare till Svartbyn för lunch så nådde vi destinationsorten vid 14.30 tiden. Där blev glädjen stor när vi återsåg Dear Henry, inte dag äldre än han såg ut. Lite logistik fixades innan vi drog vidare till Camp Rantajärvi, vi tog vägen över Finland, Bron över vid Övertorneå och tillbaks över isen vid Svanstein. På vägen till Rantajärvi, ligger ju som alla vet Pullinki Ski eller numera Svanstein Ski en anläggning som vi förärade med ett besök förra gången vi hälsade på. Vid framkomsten var det bara att direkt gå ned till rökbastun där Ola Öhman stod och rökte på. I år blev själva bastubesöket perfekt, dessutom hade eldvakten anslutit för att hålla fyr på elden i den stuga som vi bytte om i. Det var Ove Björnfot en gammal arbetskamrat till Igge som flyttat hem igen. Ove hade laddat med dryck så vi var väl preparerade när vi steg in i huvudbyggnaden för middag.
Ett stort tack till Rigmor som hade fixat en alldeles charrnant måltid till oss. Avslutningsvis så följde vi med Ove hem för en nattfösare....
DAG 2 090328
Nu var det dags, visserligen en efterkonstruktion men ändå, dags för det första inofficiella mästerskapet i pimpelfiske. Alla var uppe tidigt, även Tjusberg troligen enbart på grund av sin enorma hunger. Vädret lockade till ute vistelse så efter frukosten klädde vi 08:or upp oss och gick en vända på sjön. Vi hade redan beslut att Henry skulle försöka att kopiera sin bedrift nämligen att pricka in hästarna på travet så Henry satt kvar hemma och filade på raderna. När vi går ute på sjön ser vi en äldre man komma emot, han går stavgång med ett par vägpinnar förstärkta med bultar nedtill. När vi närmar oss säger vi hej, han stannar och frågar varifrån vi kommer, Stockholm svarar vi, jaha då har ni gått långt är det lakoniska svaret! Ridå!
Vi ska åka upp till ett ställe som heter Rovakka för att fiska, 5-6 mil norröver från Henry räknat, vid framkomsten till sjön Rovakkajärvi blir vi av fiskekortsförsäljaren (Lasse Antti, men det var han inte) bjudna på kaffe, smörgås och torkat renkött. satt som handsken. Sen var det dags, med ett fiskekort där bläcket knappt torkat satt vi av ut på sjön med Henry som guide.
Väl framme var det bara att sätta sig ned, när hålet var borrat, och agna upp med räkor! som tydligen kan användas till mycket. Det var underbar dag kanske lite mycket blåst men som sagt det är inte vädret som är fel det är kläderna om man har problem.
Satsningen var stenhård,men när sammanräkningen var klar låg alla lika, dock cirkulerade ett rykte om att någon hade varit tvungen att agna på en räka till pga av den första hade blivit uppäten (av fisk). Då detta inte gick att kontrollera så räknas inte det in i tävlingen. Resultatet blev att alla kom på pallen, en unik händelse som troligen aldrig kommer att hända igen.
Innan kvällens kvalmatch hade vi bastu med tunnbad framför oss. Det var otroligt skönt att sitta i tunnan och göra som dom gör på TV dvs öppna en Norrlands guld och vara för sig själv en stund.
När kom tillbaka till Henry:s så startade Q och Tjusberg av någon anledning som ingen begrep matlagningen, det var med en viss bävan som vi såg på deras framfart i köket. Att intaget av kolhydrater inför matchen var viktig visste alla men skulle våra chefs gå iland med projekt "varmt och mycket"? Att se en rödmosig Q med något vilt i blicken med våldsam kraft slänga spagetti i väggen ingår väl inte den kulinariska värld man brukar befinna sig i. Men oron var helt obefogad den middag som ställdes fram var ett klassiskt exempel på pasta med köttfärssås. Vi bugade och tog för oss. Några vinglas senare var det dags för VM-kval Sverige Portugal där flertalet faktiskt tippade oavgjort vilket det också blev.
För att lugna ned oss efter matchen valde vi att försöka spela ett gammalt klassiskt kortspel Gurka, vilket ALLA, jag menar alla som spelat i SFF under de första 10 åren har djup kunskap i. Nu var Tjusberg återigen hungrig vilket gjorde att han faktiskt inte kom ihåg så mycket. Roffi hade vaknat upp igen, han somnade in under matchen men hade full koll på matchen ändå åtminstone enligt egen utsago.
DAG 3 090329
Kändes inte som man var riktigt färdig med Tornedalen ännu, men det var bara att sätta igång med packning och städning, vi enades om att svänga in till Kukkolaforsen på nedvägen det var gott om tid så det var inga problem att ta vägen till Luleå via Haparanda. När vi tog farvål började snöflingorna dala ned, Henry varnade för ett rätt kraftigt snöoväder som var på väg.
Efter en timmes vinterkörning kom vi till Kukkola, vi svängde ned till forsen, hade en baktanke att luncha vid hotellet där, men vad ser man, allt är stängt! Långa i synen stod vid där och fick lite frisk luft inte ens forsen behagade visa sig. Det vara bara att fortsätta ned till Haparanda och klämma en hamburgare på Max. Snöovädret hade nu dragit in över över kustlandet och det var en märklig upplevelse att köra ned Kallax. Kom säkert 40-50 cm snö på den dagen. Allting fungerade dock bra vi kom egentligen alldeles för tidigt men vi tog en rövare och släppte loss Q i ett omöjligt uppdrag; att försöka boka om våra icke ombokningsbara låprisbiljetter. Helt otroligt att se Q i action, han var så nära att lyckas med Mission Impossible, men tyvärr det, slutade med att vi fick snällt vänta in vår flight. Allt rullade sedan på, hemma lite sent men inga problem någonstans.
Sammanfattning
Som vanligt måste man så var gästfriheten total hos familjen Lindberg hoppas att vi är välkomna igen för alla var rörande överens om att finns det möjlighet att åka upp igen för att få träffa Henrit, fisketävling, savvosauna och allt övrigt vi hann med så vill vi hemskt gärna göra det. |