2008 - Bergamo
Fredag 26/9
Äntligen! utbrast nog flera (åtminstone inombords) när planet lättade från metropolen Nyköping, fanns endast en ledig stol i planet..... verkade som många av medpassagerarna var på väg till Derbyt i Milano som skulle spelas på söndagskvällen.
Nåväl vi anlände i tid till Bergamo där bilar var bokade. Dessa hämtades ut och sen var det dags att ta sig upp bergen. Vi hade via turistinformationen fått en vägbeskrivning till byn.
Tur att Silvas gamla gps lösning med pil fortfarande fungerar oklanderligt (ett tack till Anders) annars hade vi antagligen fortfarande cirkulerat runt flygplatsen. Med bara c:a 15 minuters försening anträdde vi genomfarten av Bergamo norrut, tidsåtgången för att oss upp till Fuipiano borde hamna på c:a 1 timme enligt hotellets ägare diStefano Canella. Återigen tur att vi hade vår GPS med oss. Resan upp, för det var verkligen upp, tog c:a 2 timmar, trots den sena timmen dukade hotellet (diStefano) upp en rejäl kvällsvickning när vi anlände. Som intogs med god aptit innan det var dax för nattine.
Lördag 27/9
Shit också, var väl det första som dök upp i huvudet när man tittade ut genom hotellrumsfönstret på morgonen. Såg ut som molnen låg och vilade på berstopparna. Nåväl, humöret brukar stiga efter en rejäl frukost.
När vi kom ned i matsalen möttes man av en tänd brasa i öppna spisen ett välkomnande som fick upp humöret , de andra medresenärerna var redan där så det var bara att ta plats. Den här morgonen var det senior Canello som serverade den fräscha frukosten.
Planer smiddes inför dagen, målet blev Comosjön och städerna Bellagio och Como. Nästan direkt efter frukosten bar det av mot Bellagio via Lecco.
Nedfärden från hotellet var faktiskt en upplevelse med denna fantastiska utsikt, kvällen innan hade vi bara anat dessa branta stup alldeles intill vägen. Men med Q och Iggo vid rattarna så kändes allt lugnt......
Efter diverse vägval så nådde vi fram till Bellagio. Tyvärr var vädret inte riktigt perfekt men tror alla njöt i fulla drag ändå av utsikten och stadens omgivningar.
Vi missade dock pärlan Villa Metzi, men det får helt tillskrivas reseguiden.
Lunch intogs på en riktig turistfälla men so what huvudsaken man får något i magen, även nåra grappa dök upp på bordet tillsammans med kaffet. Vidare resa var tänkt att gå via färja över till andra sidan sjön, till staden Menaggio, men tiden tyckte vi hade runnit iväg, så vi fortsatte efter sjökanten istället mot staden Como, storleksmässigt som Stälje, men den upplevdes mycket större. Tanken var att besöka en liten by som ligger uppe på en klippa ovanför Como. Med en självsmordbenägen chaufför var ju detta inget problem i vår bil, däremot försvann den andra bilen i en rondell, hur nu det var möjligt, efter några minuter upprättades mobilkontakt och med lite guidning kom dom åter tillrätta. Vi tog funicolore (bergsbanan) upp till staden Brunate, drygt 700 meter ovanför Como. Tyvärr försvinner lite av tjusningen med dessa vertikala spårvagnar när man kommer upp och ser att det finns en parkering med bilar just utanför bergsbanan, lite av det exotiska försvinner. Nåväl utsikten beundrades från en speciell utsiktsplats innan återfärd anträddes tillbaka till hotellet. Vi insåg under färden att vår chaufför normalt kör en bil med automatlåda! Att se honom prata i mobil och äta och dricka allt detta samtidigt som han körde och gestikulerade med händerna mot alla trafikanter var en upplevelse utöver det vanliga. Som tur var är ju inte svenska ett så värst utbrett språk på dessa breddgrader. Vi kom dock helskinnade ur detta, och relativt bra vägval gjorde att återfärden till hotellet gick efter planerna.
Middagen var planerad att intas på Ristorante Moderno (hotellets restaurang), vår eminente värd diStefano Canella tog hand om oss och lotsade oss igenom en utmärkt middag, det var valfritt om man ville ha hela menyn eller ej.
Nattning skedde fortlöpande efter var och ens sömnbehov eller alkoholnivå.
Söndag 28/9
En samlad grupp träffades vid frukostbordet för de sista detaljerna inför dagens aktivitet. En sista avstämning med Stefano som välvilligt lånade ut karta och hjälpte oss med vätska. Heldags bergsvandring var på programmet vilket passade bra med tanke på vädret. Redan omedelbart började Sanne o Ingrid ta genvägar förklaringen var att dom hade mycket spring i benen. Efter någon timme kom vi fram till det första riktiga stoppet ett pass nämnt Palio där också en rastplats var belägen (1200m). Där lämnade vi 2 st vandrare, när vi gick vidare mötte vi faktiskt en falkenerare, lär väl vara enda gången vi möter en sådan som är på väg tillbaka efter jakten, strax därefter var det dags att välja väg, till all lycka mötte vi en äldre gentleman +70 som utförligt och mycket detaljerat beskrev vilken av stigarna och varför vi skulle ta den, tyvärr gjorde han det på italienska vilket innebar att vi inte var riktigt säkra på att vi gick rätt väg vilket vi inte heller gjorde, något vi upptäckte senare. Målet var en källa (Forbereta) som kom direkt ur berget den fann vi efter en stunds vandring på 1400m sedan kom vi inte överens med kartan, vad som hände var att den stig vi valde steg uppåt och när den åter delade sig var vi uppe på 1500m. Där mycket plötsligt dök gentlemannen +70 upp från ett helt annat håll. Han argumenterade mycket kraftfullt för en väg som gick vidare uppåt men då tackade 3 st för sig och valde nedstigning, det föranledde +70 att säga några väl valda ord.
Vi fick 4st uppe på Monte Serrada denna dag 1900m, mycket strong insats.
Dagen avslutades med middag på hotellet och även den TV sända matchen Milan - Inter där fler av de som satt framför tv:n med fördel kunde ha valt en säng istället. Det blev tidig nattning för en del............
Måndag 29/9
Efter packning och avstämning med vår värd Stefano, kändes lite synd att lämna bergsbyn vädret var helt underbart, bar det först av mot Lago di Iseo en subalpin sjö, heter det så? mellan Comosjön och Gardasjön. Vi skulle ta färja över till en 500m hög ö i sjön, Monte Isola, båten gick från Sulzano en liten stad på östra sidan på sjön.
Resan till Sulzano gick smärtfritt med vår italienare vid ratten. Följebilen tappade bort oss några ggr men det löste alltid sig på något vis. Kan bara konstatera att det var en helt underbar liten ö att besöka, rekommenderas åtminstone i september, fanns ett lugn på ön, det kändes redan när vi väntade på båten som skulle ta oss över, som gjorde att man verkligen kopplade av och bara njöt av de fantastiska vyerna runt ön, tyvärr allt har ett slut, vi hade ett besök kvar innan det var dags för hemfärd.
Vi skulle till Bergamo Alta den gamla staden som ligger på en höjd ovanför den moderna delen av staden, Bergamo en stad med 120000 inv. men med trafik i Sthlms klass.
Väl framma gällde det att få parkeringsplats, kan ibland vara svårt i Italien. Efter några försök fann vi ett parkeringshus i närheten av den funicolare som skull ta oss upp till Citta Alta. Den gamla staden gjorde verkligen skäl för namnet den var helt bevarad men stadsmur och hela kittet, däremot hade det funnits en del förhoppningar om shopping men den var begränsad.
Nu var weekenden egentligen över, kvar var endast resan hem.
Hoppas att vi kan göra om den här typen resa framöver, där kultur och friskluft är den bärande delen med god mat och dryck med som självklara ingredienser.
Äntligen! utbrast nog flera (åtminstone inombords) när planet lättade från metropolen Nyköping, fanns endast en ledig stol i planet..... verkade som många av medpassagerarna var på väg till Derbyt i Milano som skulle spelas på söndagskvällen.
Nåväl vi anlände i tid till Bergamo där bilar var bokade. Dessa hämtades ut och sen var det dags att ta sig upp bergen. Vi hade via turistinformationen fått en vägbeskrivning till byn.
Tur att Silvas gamla gps lösning med pil fortfarande fungerar oklanderligt (ett tack till Anders) annars hade vi antagligen fortfarande cirkulerat runt flygplatsen. Med bara c:a 15 minuters försening anträdde vi genomfarten av Bergamo norrut, tidsåtgången för att oss upp till Fuipiano borde hamna på c:a 1 timme enligt hotellets ägare diStefano Canella. Återigen tur att vi hade vår GPS med oss. Resan upp, för det var verkligen upp, tog c:a 2 timmar, trots den sena timmen dukade hotellet (diStefano) upp en rejäl kvällsvickning när vi anlände. Som intogs med god aptit innan det var dax för nattine.
Lördag 27/9
Shit också, var väl det första som dök upp i huvudet när man tittade ut genom hotellrumsfönstret på morgonen. Såg ut som molnen låg och vilade på berstopparna. Nåväl, humöret brukar stiga efter en rejäl frukost.
När vi kom ned i matsalen möttes man av en tänd brasa i öppna spisen ett välkomnande som fick upp humöret , de andra medresenärerna var redan där så det var bara att ta plats. Den här morgonen var det senior Canello som serverade den fräscha frukosten.
Planer smiddes inför dagen, målet blev Comosjön och städerna Bellagio och Como. Nästan direkt efter frukosten bar det av mot Bellagio via Lecco.
Nedfärden från hotellet var faktiskt en upplevelse med denna fantastiska utsikt, kvällen innan hade vi bara anat dessa branta stup alldeles intill vägen. Men med Q och Iggo vid rattarna så kändes allt lugnt......
Efter diverse vägval så nådde vi fram till Bellagio. Tyvärr var vädret inte riktigt perfekt men tror alla njöt i fulla drag ändå av utsikten och stadens omgivningar.
Vi missade dock pärlan Villa Metzi, men det får helt tillskrivas reseguiden.
Lunch intogs på en riktig turistfälla men so what huvudsaken man får något i magen, även nåra grappa dök upp på bordet tillsammans med kaffet. Vidare resa var tänkt att gå via färja över till andra sidan sjön, till staden Menaggio, men tiden tyckte vi hade runnit iväg, så vi fortsatte efter sjökanten istället mot staden Como, storleksmässigt som Stälje, men den upplevdes mycket större. Tanken var att besöka en liten by som ligger uppe på en klippa ovanför Como. Med en självsmordbenägen chaufför var ju detta inget problem i vår bil, däremot försvann den andra bilen i en rondell, hur nu det var möjligt, efter några minuter upprättades mobilkontakt och med lite guidning kom dom åter tillrätta. Vi tog funicolore (bergsbanan) upp till staden Brunate, drygt 700 meter ovanför Como. Tyvärr försvinner lite av tjusningen med dessa vertikala spårvagnar när man kommer upp och ser att det finns en parkering med bilar just utanför bergsbanan, lite av det exotiska försvinner. Nåväl utsikten beundrades från en speciell utsiktsplats innan återfärd anträddes tillbaka till hotellet. Vi insåg under färden att vår chaufför normalt kör en bil med automatlåda! Att se honom prata i mobil och äta och dricka allt detta samtidigt som han körde och gestikulerade med händerna mot alla trafikanter var en upplevelse utöver det vanliga. Som tur var är ju inte svenska ett så värst utbrett språk på dessa breddgrader. Vi kom dock helskinnade ur detta, och relativt bra vägval gjorde att återfärden till hotellet gick efter planerna.
Middagen var planerad att intas på Ristorante Moderno (hotellets restaurang), vår eminente värd diStefano Canella tog hand om oss och lotsade oss igenom en utmärkt middag, det var valfritt om man ville ha hela menyn eller ej.
Nattning skedde fortlöpande efter var och ens sömnbehov eller alkoholnivå.
Söndag 28/9
En samlad grupp träffades vid frukostbordet för de sista detaljerna inför dagens aktivitet. En sista avstämning med Stefano som välvilligt lånade ut karta och hjälpte oss med vätska. Heldags bergsvandring var på programmet vilket passade bra med tanke på vädret. Redan omedelbart började Sanne o Ingrid ta genvägar förklaringen var att dom hade mycket spring i benen. Efter någon timme kom vi fram till det första riktiga stoppet ett pass nämnt Palio där också en rastplats var belägen (1200m). Där lämnade vi 2 st vandrare, när vi gick vidare mötte vi faktiskt en falkenerare, lär väl vara enda gången vi möter en sådan som är på väg tillbaka efter jakten, strax därefter var det dags att välja väg, till all lycka mötte vi en äldre gentleman +70 som utförligt och mycket detaljerat beskrev vilken av stigarna och varför vi skulle ta den, tyvärr gjorde han det på italienska vilket innebar att vi inte var riktigt säkra på att vi gick rätt väg vilket vi inte heller gjorde, något vi upptäckte senare. Målet var en källa (Forbereta) som kom direkt ur berget den fann vi efter en stunds vandring på 1400m sedan kom vi inte överens med kartan, vad som hände var att den stig vi valde steg uppåt och när den åter delade sig var vi uppe på 1500m. Där mycket plötsligt dök gentlemannen +70 upp från ett helt annat håll. Han argumenterade mycket kraftfullt för en väg som gick vidare uppåt men då tackade 3 st för sig och valde nedstigning, det föranledde +70 att säga några väl valda ord.
Vi fick 4st uppe på Monte Serrada denna dag 1900m, mycket strong insats.
Dagen avslutades med middag på hotellet och även den TV sända matchen Milan - Inter där fler av de som satt framför tv:n med fördel kunde ha valt en säng istället. Det blev tidig nattning för en del............
Måndag 29/9
Efter packning och avstämning med vår värd Stefano, kändes lite synd att lämna bergsbyn vädret var helt underbart, bar det först av mot Lago di Iseo en subalpin sjö, heter det så? mellan Comosjön och Gardasjön. Vi skulle ta färja över till en 500m hög ö i sjön, Monte Isola, båten gick från Sulzano en liten stad på östra sidan på sjön.
Resan till Sulzano gick smärtfritt med vår italienare vid ratten. Följebilen tappade bort oss några ggr men det löste alltid sig på något vis. Kan bara konstatera att det var en helt underbar liten ö att besöka, rekommenderas åtminstone i september, fanns ett lugn på ön, det kändes redan när vi väntade på båten som skulle ta oss över, som gjorde att man verkligen kopplade av och bara njöt av de fantastiska vyerna runt ön, tyvärr allt har ett slut, vi hade ett besök kvar innan det var dags för hemfärd.
Vi skulle till Bergamo Alta den gamla staden som ligger på en höjd ovanför den moderna delen av staden, Bergamo en stad med 120000 inv. men med trafik i Sthlms klass.
Väl framma gällde det att få parkeringsplats, kan ibland vara svårt i Italien. Efter några försök fann vi ett parkeringshus i närheten av den funicolare som skull ta oss upp till Citta Alta. Den gamla staden gjorde verkligen skäl för namnet den var helt bevarad men stadsmur och hela kittet, däremot hade det funnits en del förhoppningar om shopping men den var begränsad.
Nu var weekenden egentligen över, kvar var endast resan hem.
Hoppas att vi kan göra om den här typen resa framöver, där kultur och friskluft är den bärande delen med god mat och dryck med som självklara ingredienser.
Vad fastnade från resan? Personligen håller jag den service och generositet som visades av hotellpersonalen och läget på hotellet, därefter Lago diIseo som jag håller före Comosjön, bergsvandringen osv osv inte att förglömma vår italienare bakom ratten, Don Q_uattro med mottot "finns det inga vägar så skapar vi dom"!
|